Var det tur?
(S. Rubin)

Att mörkret försvinner
När solen går upp
Att stearin brinner
Lika länge som veken på ett ljus
Att du och jag råkade va i samma stad
Att du och jag råka ta samma promenad
Att det så lägligt kom en skur
Var det tur?
Var det tur?
Var det tur?
Var det tur?

Att kroppen följer med
När fötterna vill gå
Att bommarna går ner
När det kommer ett tåg
Att regnet skulle falla
Just när vi skulle gå
Att jag hade paraply och sa:
- Det är stort nog för två
Att du svarade: - Tackar som bjur!
Var det tur?

Egentligen är livets autostrada 
Ganska rak till sin natur
Egentligen så handlar det i huvudsak
Om otur eller tur
Var det tur?
Var det tur?
Var det tur?
Var det tur?

Att allting skulle stämma
Från början till slut
Att lycka skulle vänta
Bakom närmaste knut
Att vi kom överens under mitt paraply
Om att kärleken är vacker,
inte minst när den är ny
Och mot den fanns det ingen kur
Var det tur?
Var det tur?
Var det tur?
Var det tur?