Jag får skylla mej själv, Marianne
(S. Rubin)

Du jobbar på Domus i stan
Du öser upp dagens på fat
Jag sitter ensam och lyssnar
När du annonserar ut mat
Din röst är så len som en ängel
När du ropar ut rätt efter rätt efter rätt
Men ändå känns allting fel här
På restaurangens parkett

Man jag får skylla ,mej själv själv, Marianne
Andra grabbar ger du skinka, fläsk och isterband
Men jag som aldrig tagit dagens rätt ur din hand
Jag får skylla mej själv, Marianne

Idag när jag gick in på
Domus restaurang
Då tog jag mod till mej och gick till disken fram, Marianne
Jag fråga efter dig
Men dom svara: - Nej
Hon bor inte här längre
Hon har fått nytt jobb
På en bingohall
I Hudiksvall

Är din röst lika len som en ängel
När du nu ropar ut numret jag aldrig fick
För jag var för feg att ta steget
Och därför, därför gick det som det gick

Så jag får skylla mej själv själv, Marianne
Men en dag besöker jag den stan dit du försvann
Och ropar någon bingo
Då kan det va den man
Som fick skylla sig själv 
Han får skylla sig själv
Ja, jag får skylla mej själv, Marianne