Highway 242
(S. Rubin)

När nätterna blir långa, när kylan tränger på
När hösten börjar gå mot sitt slut
Då vill jag försvinna, då är det dags att gå
Då längtar jag bort då vill jag ut
Mot söder mot frihet mot okända mål
Mot vad som än finns där att få
Då hoppar jag upp på en GDG-buss
Och tar Highway 242

Redan i Eldforsen känner jag hur
Mitt hjärta slår i snabbare takt
Enkel biljett det ges inte nån retur
För milen som jag bakom mej lagt
Förbi Långbansände, förbi Lesjöfors
Mot äventyr stora och små
Jag rullar mot syd i en GDG-buss
Nedför Highway 242

När tiden är inne att rymma
Då finns bara en väg att gå
Då hoppar jag upp på en GDG-buss
Och tar Highway 242

Men när vårsolen lyser då ser du mej igen
Så säkert som hägg och syren
Och då lovar jag att stanna här hos dej min lilla vän
Men då kan hända allting är för sent
Kanske har du skaffat dej en annan vän än mej
Och det, ja, det kan jag förstå
Men då sticker jag igen i en GDG-buss
Nedför Highway 242

När tiden är inne att rymma
Då finns bara en väg att gå
Då hoppar jag upp på en GDG-buss
Och tar Highway 242