Det ordnar sig
(S. Rubin)

Jag vaknade i morse
Det var mitt första fel
Det var mitt första misstag
Jag kände det så väl
Det var en sådan dag
En sån utan det slag
Då man snubblar omkull 
Och förlorar i spel

Och pengarna var slut
Så jag ringde till en vän
Som var skyldig mej såna
Sen mycket längesen
Han sa: - Tänk att jag
Hör utan dej just idag
När jag inte har en spänn
Att ge igen

Men jag lovar dig
Det ordnar alltid upp sig på nåt sätt
Och vem har sagt
Att allt ska va så enkelt och så lätt
Jag lovar dej
Det kunde ha sätt mycket värre ut
"Det ordnar sig, det ordnar sig, det ordnar sig"
Det ordnar sig till slut

Då sökte jag mej ut
Till en Bankomat
Men där blev det inte
Nått bättre resultat
Jag fick ett besked
Om att jag överskred
Då hörde jag någon 
Bakom mej som sa:

Jag lovar dej…

Jag vände mig om
Men det enda jag såg
Var en tom trottoar
Men i snön fanns det spår
Av en barfota man
Tro med den som kan
Då rassla det till
I Bankomaten
Och fram
Kom en lapp där det stod
Fyra siffror - en kod
Mycket märkligt igen
Men jag tror att jag förstod
Så jag tog och tryckte in
Nittonhundranittiofem
Och då rasa det ut pengar
I motsvarande mängd

Jag lovar dej…