Det var en helt vanlig dag… Den unge dansbandsmusikern, Birger P.
Resley, trampade sakta framåt på sin cykel. Plötsligt hördes ljudet av en
uppvarvad bilmotor och tjutande däck. Situationen kunde varit hämtad ur en
TV-thriller, men det var mitt på blanka vardagen i Vansbro. "Hallå där",
sa en myndig stämma. "Är det så att man har lust att hänga med till
studion och göra en skivinspelning?" Och när Sven frågar talar tungan
(gammalt Vansbro ordspråk), så visst hade man lust.
"Man" var i detta fall inte bara Birger, utan även hans
spelkamrater Culvert 7 och Egurd Rubel (vilka även de strax skulle bli
ursprungsmedlemmar i Rubins) från dansorkestern Albatross. Men
dansbandsbranschen kan ju vara enformig och trist, och tråkig, och... och
alldeles alldeles underbar… Så nu ville man ha lite omväxling. Kravet var
att killarna skulle få byta instrument. Basisten Culvert 7 blev trumslagare
och Birger axlade basen.
Tiden gick, närmare bestämt ett år, innan nästa erbjudande kom. "Du,
vi har ju egentligen redan en basist, så du får sparken… Fast har du lust
att hänga med och spela keyboard i stället?" Det hade Birger. Och därmed
var han tillbaka där det hela började en gång i den kommunala musikskolans
pianogrupp.
Rykten säger att Birger fortfarande, som en av få nu levande, kan spela den
gamla sovjetiska nationalhymnen, ett alster som han som ung framförde på
Vansbro kyrkas orgel. Om kyrkofullmäktigemajoriteten i Vansbro på den tiden
var röd(!!) förtäljer inte historien. Dock passade samma färg som
beskrivning på ansiktena på de chockade åhörarna.
Men tillbaka till Rubins. När den musikaliske Birger (som även spelar
trummor på gruppens singel Macahan) kände sig säker på sin plats bakom de
vita tangenterna, så kom nästa chock. "Du får sparken igen… Fast har
du lust att hänga med och spela bas i stället?" Det hade Birger… Och
tur var det. Under en kortare period i orkesterns historia var det bara han
som var bofast i Vansbro. Tack vare detta, kunde man ju ändå hävda att
Svenne Rubins var "baserat" där!!!
Det finns annars inte många hemskheter eller skandaler att förtälja om den
numera bekväme och sansade familjefadern Birger. Obekräftade rykten säger
dock att han under en kort sejour uppträdde i kjol, men trots idoga
efterforskningar har varken vittnen eller bildbevis kunnat fås fram. Och själv
säger han inget… Det har inte ens gått att få ur honom vilken av alla
Rubins sanningar som är hans favorit. Den sämsta sanningen däremot, är
dock enligt Birger "Jag rastar idag".
© Text: Garry Nilsson
