25 års jubileum

060506: 25 år i sanningens tjänst, dessutom kombinerat med skivsläpparfest för "Mot framtiden på gummimadrassen". Givetvis blev det en oförglömlig tillställning, först i Lokparken på dagen, sedan på Flottaren framåt kvällstimmarna.

   
Birger och Sven hälsar välkomna till jubileumsfesten från Lokparkens scen. Runt om i parken kunde man ägna sig åt en mängd olika aktiviteter. Det fanns en aktivitet med anknytning till varje sanning på den nya CD'n.

 
Man kunde exempelvis stå i kö!! För endast 5:- kunde den som var villig att köa längst, vinna ett partytält. Webchefen och Birger sågs träningsköa redan på tidigt stadium.
 


Kapellmästarn' lyckades till sist hålla sladden rätt i mun och därmed koppla ihop 13 kassett bandspelare, vilka innehöll en sanning var från "Gummimadrassen". Satsade man rätt när en sladd sattes i så var man en glad vinnare.

    
Orkestern kunde blicka ut över en soldränkt och välfylld Lokpark.

På Flottaren dök det sen upp en mängd glada gästartister. Här framförs verket "Åidå" med hjälp av Danielsson, Willy Turbo och Egurd Rubel

Till sist var det inte mindre än fyra gamla Rubinare på scenen, då Gussar IV Uli gjorde ett bejublat gästspel.

En strålande trevlig kväll, där både orkestern och publiken trivdes till fullo. Vi som var där ser fram emot nästa jubileum och webredaktionen ber att få avsluta bildkavalkaden med denna dikt:

Ett kvarts sekel i sanningens tjänst

Det som börja’ med att Lars och Havva ville gå på fest,
har nu lett till jubileum för det band vi gillar mest.
Med detta vill vi gratta de som i Rubins passerat,
de nuvarande fem, men även de som deserterat.

I sanning en bedrift, alla år och alla mil
som orkestern dragit fram i buss, i sin säregna stil.
Och alla öl som druckits mäts nog enklast i kubik.
Ett bidrag till att ingen scenshow vart’ den andra lik.

Någon räknar antal låtar, någon spelningar man sett.
En räknar de förlovningar, som på tju’fem år har gått snett.
Och är man riktigt klok, om man en gång i drömmens land,
har sett Bengt gå ur en Amazon med en Folköl i sin hand?

Under åren vi lärt känna Leo, Holger och herr Ray
och järnaffärens Larsson, han som sålt varenda grej.
Där finns Berit, Siv och Gunnel, och restaurangens Marianne.
Vi minns Kjell och stackars Olsson, samt en förman som försvann.

Om festen kräver sin tribut, så att orkestern hemåt snubblar,
lovar vi ändå att hänga med, ifall man årens antal dubblar. 
Och när vi i morgon sitter med Albyl och ett glas Frisco,
så undrar vi, fick någon höra Mäntyranta Diskho?